söndag 3 april 2016

Starkt obehag utlovas

För en tid sedan beslutade min bror och jag att vi skulle ut och resa. Han uttryckte varsamt att jag verkade ha svårigheter att koppla av, vilket är en iakttagelse som inte helt missar målet.
Jag tycker om att vara sysselsatt, främst fysiskt, och min nyfikenhet har gett mig många härliga upplevelser så det är inget jag planerar att förändra allt för mycket. Men det finns en vinst i att jag lär mig vara tillfreds även i stillhet. Jag tenderar söka motstånd och ständig utmaning, men det blir utmattande på sikt, min trasiga kropp är beviset.
Målet är att kunna vara i stillhet utan att jag får " The heebie-jeebies".

Så vi ska fara till Peru och lyssna på djungeln och på vårt inre.
"Starkt obehag utlovas" står det på hemsidan till resorten vi ska checka in på.
I en häpnadsväckande vacker miljö ska vi skita och spy, låta oss renas och hoppas gå stärkta ur eländet.
Med hjälp av en strikt detox och helande sång ska vi försöka finna ro i oss själva, bearbeta och lösa upp eventuella psykiska spärrar. 
Låter kanske flummigt men det känns rätt för oss och personligen känner jag ett behov av att lämna min bekvämlighetszon, ge mig i kast med något som är okänt och där jag inte kan spjärna emot som jag annars ofta gör, för att kanske finna lugnet.

Detoxen startar redan på hemmaplan, närmare bestämt för 3 dagar sedan.
Jag har således i ett enda slag slutat med socker, kaffe, snus och alkohol. I övrigt lever jag redan nyttigt. Sex ska jag också avstå ifrån veckan innan vi åker men i dagsläget är det den enda sysslan som kan avleda mig från att inhalera snus samtidigt som jag vältrar mig i godis och tar in kaffe via osmos. Jag börjar känna att det kanske inte var ett helt genomtänkt beslut, men jag är envis så det ska nog gå vägen.

Jag äter och dricker en massa goda alternativa snacks och brygder och kämpar på.
Färskpressad apelsin, spenat och ingefära juice

Butternutpumpa och squasch istället för pasta i lasagne

Lördagsgodis, dip utanför bild
                Det är så sabla obekvämt att stoppa upp nyttigheterna under läppen bara.


Då min vadmuskel inte är redo för någon hårdare typ av träning ännu och tåhävningar inte riktigt stillar mitt behov av rörelse så tar rastlöshetens sig helt nya uttryck. Jag har börjat skura toaletter och badrumsskåp, dammsuger, svabbar (låter kanske helt normalt om det inte vore för att jag hatar städning så till den grad att vi har en städfirma som vanligtvis sköter detta i hushållet) säljer prylar på nätet, shoppar, går på loppis och rätt vad det är ligger jag platt på mage och KAMMAR MATTFRANSARNA :-0
Vid alla gråsuggor och dreglande paddor nu är det illa!



Veckans fynd...eller synd.
Slott, loppisfynd, 30 kr.
Nya köksstolar och matta, inte 30 kr

Jag tänker att alla rastlösa människor som inte hittat träningen kanske är de som ständigt shoppar, de vars hem som ser ut som bilder ut inredningstidningarna, eller de som har garderober långt över sin egentliga budget? Eller så är det bara jag som tror att träning skulle vara frälsningen för alla då den varit det för mig? Sanningen är dock att snart måste vaden friskna till så jag kan ta i lite,  annars får vi sätta Lisa-lås på bank-kontot.

Nu ska jag försöka kolla lite på tv och försöka att INTE sitta och guppa med foten, pilla i hårbotten, bita på nagelbanden och driva min man till vansinne.
Wisch me luck!